Vi använder Cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt.

Klicka på "Matchreferat" i menyn och läs mer om våra matcher!

Herrlaget
Herr Spelprogram
Herr Tabell
Domarteamet straffade LB07 i Stafsinge – otroligt skön kvittering på övertid
2018-10-13 20:57

Sjukt nervös. Så kan man nog sammanfatta känslan när LB07 och Stafsinge IF vandrade in på schyssta gräsmattan på trevliga Stafsinge idrottsplats i Halland. Jag var mer nervös än före vilken VM-match som helst. Hur ska det här gå? Har vi cupkvaliteter? Eller är vi serienötare i kubik? Två timmar senare släppte nervositeten när pulsen steg till okontrollerbar nivå efter Martins sköna kvitteringsmål i sista övertid-på-övertids-sekunden.


Rubriken idag var inte svår att sätta. Domarteamet gjorde verkligen sitt yttersta för att hålla Stafsinge kvar i matchen. Det är inte ofta LB07 åker på två straffar i en och samma match – båda dessutom tveksamma. Vi fick utöver det även avsluta matchen med endast tio man efter Cliffs andra gula i samband med andra straffen. – Sämsta domaren nånsin! klagade Coach Ringblom efteråt. Kanske att ta i i överkant, men inte helt utan ackuratess. Domaren delade ut ganska många gula kort till LB07 för förseelser där han knappt blåste frispark om det varit på andra hållet.


Bussmedresenär Philip undrade efter matchen: - Ska vi se på 2-2 som en vinst eller en förlust? Både och, tänker jag. Efter första halvtimmen såg jag inget som tydde på något annat än LB-seger. Men sista tio såg jag inget som tydde på något annat än att Stafsinge skulle vinna. Tänk så det kan gå…


LB07 startade bra. Stort bollinnehav första kvarten, lugnt, säkert och följsamt på nåt sätt. Kanske för långsamt och alldeles för många längre luftbollar, som var svåra att ta ner och behandla, men LB07 kontrollerade matchen. Matchen kom i gång lite mer efter ungefär tio minuter då Stafsinge fick några snabba omställningar mot oss efter felpass/bolltapp på mittfältet. Cliff rensade undan en och Festim plockade enkelt den andra. I 13´ fick Jonne ett ypperligt frisparksläge efter att Saban fällts strax utanför straffområdet. Jonnes låga frispark flög precis utanför målvaktens högra stolpe.


Det var mycket spel på högersidan. Martin, Wille, Robért, Saban och Damir försökte flera gånger lotsa sig igenom hemmalagets stabila försvar. Det blev några inlägg, ofarliga och inga tyngre avtryck i matchrapporten. Martin hittade en både bred och djup Wille i 20´, men inlägget blev för långt. Högerkanten lovade dock mer och mer blev det! När vi höll bollen nere på marken blev vi farligare. Från sin fina position på höger innermittfält kunde Maltin hitta en framrusande Alex Robért i fritt löpläge mot mål. Robért gjorde inga misstag – en perfekt chip över utrusande målvakt och bollen landade med några studsar i bortre burgavelns insida. Vilt jubel bland fem LB-supportrar på tätbefolkade läktaren, Robért karatesparkade hörnflaggan som målgest och 0-1 på tavlan i 24´. Snyggt, Robért!


Saban blev sittande på offensiv planhalva efter att ha fått bollen i ansiktet (?). Strax efter, i den 29´, ådrog sig Cliff ett gult kort när han ställde sig i vägen för en SIF-frispark uppe vid spelarbåsen ungefär. Onödigt kan tyckas, men Cliff var nog irriterad på att han inte fick frispark själv tio sekunder tidigare. Han skulle komma att bli betydligt mer irriterad senare i matchen. Jag blev irriterad när SIF:s långe, snabbe, farlige forward nr 2 Jesper Carlsson inte fick varning efter en sen, ojuste tackling mot Ågren efter att denne passat iväg bollen.


Det här äger vi, tänkte jag. Fortfarande stort bollinnehav, 0-1 på tavlan, stabilt och säkert. Inte en riktig målchans nere hos Festim, förutom några enkla plockebollar. Eller hur. Då, från ingenstans och utav ingenting, får Stafsinge straff och Jonne varning. Efter två svaga passningar i egen backlinje tvingades Jonne med kroppen stänga en framstormande SIF-anfallare, som trillade snyggt eller i alla fall taktiskt, precis innanför straffområdet. Väldigt onödigt alltihop. Och som lök på laxen satte Stafsinges nr 3 Daniel Johansson straffen säkert bakom Festim. 1-1.


Under halvlekens sista tio minuter fortsatte vårt bollövertag. Jonne lobbsköt från 40 meter i 39´, samme Jonne slog i 41´ en smart frispark till Robért i högerläge, men inspelet blockades bort. I 44´ testade Jonne en hörnvariant med Damir. Hård hörna längs marken ut till Damir vid straffområdesgränsen – lite halvdålig träff på skottet och enkel räddning, men en fin variant. I halvlekens sista skälvande sekunder hade Jonne ett frisparksinlägg som touchades bort till en hörna som vi inte fick slå p g a tidsbrist.


Lite fadd eftersmak i munnen efter en ganska bra halvlek från vår sida mot ett blekt, t o m dåligt Stafsinge, som bara levde på våra felpass/bolltapp. De hade i princip inga fina anfall utan att vi gett dem bollen i omställningsläge och förutom straffmålet hade de inga seriösa målchanser. Samtidigt spelade LB07 kanske lite för långsamt, försiktigt och med alldeles för många höjdbollar. Det kan bero på att vi hade svårt att få ordentlig snurr på våra ytterbackar, som ofta hamnade i tidsnöd när SIF satte in pressen vid halva plan. Svåranalyserat faktiskt och undertecknad var rejält konfunderad och fortfarande sjukt nervös.


Ingen bra start på andra halvlek. Inte för LB07 och inte för domarteamet heller: 46´ Tveksam frispark SIF – farlig nick utanför från ganska nära håll. 48´ Tveksam frispark LB07 – ofarlig lyra, bortnickad. 50´ Tveksam frispark LB07 – egen planhalva, hand/arm i ansiktet på Robért. 51´ Tveksam varning Saban – sen tackling på offensiv planhalva. Det var ungefär här familjen Ekendahl tog ett starkt grepp om läktarfajten. Skrik, rop och sarkasm haglade i riktning domarteamet större delen av halvleken. Vi LB:are fick naturligtvis utstå en del spott och spe från hemmapubliken – de tyckte nog att vi var lite för vulgära. Ett par äldre herrar satt nära oss, starkt påminnande om de där gubbarna som klagar på allt i The Muppet Show. ”Det är ju inte balett” var deras standardkommentar.


Det utdelades många verbala käftsmällar – precis som det ska vara när fotboll gäller som mest. Efter matchen kom en annan man fram till mig och sa (helt utan ironi eller värme): ”Fy fan vad ni är pinsamma, som ni beter er.” Fast då hade jag alldeles för hög puls och var för nöjd med resultatet för att gå i klinch med hemma-fans, jag var på väg ut på gräsmattan till mitt LB07. Jag håller förstås inte heller med. Fotboll är känslor och känslor rinner över. Shit happens. Jag tyckte stämningen på läktaren var rå, men hjärtlig. Lite starka reaktioner har ingen dött av.


I 52´ gjorde Cliff sin sedvanliga raid längs vänsterkanten. Inlägget i full fart, tänkt mot Saban blev ett lurigt skott istället, som målvakten fick lite bekymmer med. Samme Cliff gick in stenhårt, men juste, i en nickduell vid mittplan i 53´. Hemmapubliken skanderade ”Varning” – jag tycker inte ens att det var frispark. Inte Cliff heller. Domaren nöjde sig med en skarp tillsägelse. Cliff hade dock mer att hämta hos domaren…


Stafsinge tog faktiskt över taktpinnen i andra halvlek. Vi hamnade lågt, fel och för långt från motståndarna i defensiven. I offensiven hämmades vi av att Saban ofta blev lite isolerad. Framförallt började vi förlora väldigt många närkamper. Stafsinge hade mer energi och det är också i halvlekens mittsektion de skapade några chanser. De hade matchens bästa anfall i 60´, nästan hela laget involverat, men inlägget blev plockeboll för Festim. LB07 kontrade med Cliffs inlägg till Saban minuten senare, men dennes nick blev lite väl hårt ner i marken och utan riktning. I 63´ hade Saban sin chans. Han krigade till sig bollen högt upp i plan, avancerade kraftfullt, sökte och fick skottläget han längtat efter. Målvakten räddade dock hans tunga projektil till resultatlös hörna.


Damir tog ett domarsnack i 64´ efter ännu en tveksam frispark mot LB07. Strax innan gjorde Coach Ringblom ett byte – ut med unge Robért (fel enligt mig, jag vill ha kvar hans kreativitet, målnäsa och inte minst aggressivitet) och in med Rocco till 4-4-2. Strax efter bytte Stafsinge, ut nr 6, in nr 13. Ytterligare någon minut senare fick äntligen SIF:s nr 2 Jesper Carlsson den varning han borde fått långt tidigare, flera gånger. Han spelade konstant på och över gränsen. I spelarbussen på vägen hem visades en ful armbågssmäll som denne Carlsson gav Robért tidigt i matchen. Fångad på ”film” – solklar utvisning egentligen?


Stafsinge skapade några fina anfall och chanser till i halvleken. Den bästa kom i 71´ där avslutet till sist kom från lagkaptenen, utmärkte nr 8 Torbjörn Johansson, dock strax utanför Festims vänstra stolpe. Fem minuter senare, nytt snabbt anfall, nytt avslut, den här gången ett markskott som Festim fångade ganska enkelt. Vi vek ner oss lite i det här skedet av matchen. Många tappade bollar, för lite aggressivitet och så en del missflyt, på ren skånska. Vi tappade Wille, som fick utgå efter att ha fått bollen i huvudet. Det gjorde att högerkanten i princip var helt förändrad eftersom Lukas kommit in för Saban på en högerposition. Därför är det kanske naturligt att upprinnelsen till det mycket omdiskuterade straffmålet i 81´ kom just på vår högerkant. Kanske var dagens misslyckade 4-4-2 i andra halvlek en annan anledning till att vi förlorade initiativet.


Inspelet rann igenom hela straffområdet till bortre stolpen där Cliff och nr 8 Johanssonfår någon sorts kroppskontakt i skottögonblicket. Skottet utanför, domaren blåser straff och efter diskussion med assisterande domaren varnas så slutligen Cliff, med utvisning och avstängning som ödesdigert resultat. Alltså ännu värre än om det ”bara” blivit mål. Cliff blir skogstokig, men lommar irriterat av planen ungefär samtidigt som Stafsinges andra straffmål för dagen hamnar säkert i Festims nätmaskor. Från säker ledning i första till tung förlust i andra – den här matchen hade verkligen olika ansikten.


Sista tio minuterna var det kämpa som gällde. Ytterligare ett baklängesmål hade varit direkt ödesdigert. Rocco skapade två halvchanser, en nick och ett läge som aldrig blev avslut, och Festim fick rädda en vass chans från Jesper Carlsson i 89´. Spelare och publik verkade ha slagit sig till ro – nåja, inte LB-fansen på läktaren – med att Stafsinge skulle vinna med knappa 2-1. Då bjöd matchen på ännu ett ansikte. I 95+ minuten får LB07 en frispark från mittcirkellinjen. Fram med alla som kan stå eller hoppa och sedan siktade Jonne noga, fyrade av en välriktad höjdboll, Martin gjorde sig fri bakom sin försvarare och träffade perfekt med pannan. Bollen letade sig in i bortre burgaveln och osannolikt rusiga glädjescener utspelade sig sedan både på och utanför planen. 2-2 i matchens sista övertidssekund! Fan vad gött! Och rättvist!


Oj! Jag har i upphetsningen (som satt i länge efter slutsignalen) faktiskt glömt mitt Man of The Match-resonemang. Hmm, jag vet inte riktigt om jag klarar det idag. ingen fallerar fullständigt, ingen gör topprestation. Jag skulle kunna ta den enkla utvägen och följa Stafsinges linje där nr 10 Jonathan Ekendahl valdes till Matchens Lirare i LB07. Jag gör det. Jonne hade mycket boll idag, många fasta situationer, men det är rutinmässig vardag. Han får mitt pris på klassisk Jonne-jävlar-anamma i matchens slutskede, när han tar de där fruktansvärt jobbiga löpningarna mot SIF:s mittfält och krigar eller tvingar dem att kriga om varje millimeter erövrad mark. Jonne är ju en fin kombination av kreativitet, teknik och aggressivitet. På läktaren idag syntes det också varifrån det sistnämnda kommer…


Sammanfattningsvis kan sägas att LB07 gör en bra halvlek och en dålig. Totalt sett sådär. Vi måste nog upp ett snäpp om vi ska gå vidare till sista kvalomgången och väl där måste vi ju upp ett snäpp ytterligare för att nå division 2. Här vill jag dock poängtera att vi tar en match i taget. Nu är det fullt fokus på söndagens returmöte mot Stafsinge. 0-0, 1-1 eller seger med vilka siffror som helst är gångbara resultat. Slarv och tveksamma domslut bör till varje pris undvikas. Aggressivitet, konstruktivitet och lite cynism är ingredienser att jobba med. Då blir det två matcher till i höst, tror jag.


Forza LB07!

Magnus Hinderot

Hallands Nyheter sänder kvalmatchen
2018-10-11 09:35
Vårt herrlag är efter en andra plats i division 3 inne i ett kval till division 2 och nu på lördag den 13 oktober kl. 13.00 spelar herrlaget borta mot Stafsinge IF. Det är ett dubbelmöte lagen emellan. LB07 startar på bortaplan, Stafsinge IF.

Hallands Nyheter sänder kvalmatchen på webben. Det kostar 1 krona att se matchen.

Via denna länk hittar ni instruktioner om hur ni ser matchen på lördag >>

Andra mötet kommer att spelas på Brovallen söndag den 21 oktober kl. 14.00.


Heja LB07!

Grym vändning i andra av LB07 som visade kvalkaraktär mot Kulladal
2018-09-30 22:37

Sista hemmamatchen i division tre 2018 mönstrade ett heltaggat Kulldals FF, som verkade fast beslutna att ytterligare försämra LB07:s hemmafacit i höst. Ett LB07 som redan förra omgången säkrade kvalplatsen och som igår fick se Eslöv som ointaglig seriesegrare. Inte mycket riktig tändvätska, men ett Malmöderby är krig. 


Det var – som vanligt – väldigt mycket kamp inledningsvis, där två lag med mycket kompetens och kvalitet ville mycket. Kulladal verkade vilja mest. LB07 startade med en krasslig Kapten Jonne på bänken. Kanske hade hans – inte minst i de här referaten – numera klassiska jävlaranamma modell gult kort varannan gång kommit väl till pass i ett hemmalag som en liten stund in i första halvlek vek ner sig en aning. När Kulladals utomordentlige lagkapten nr 11 Eddie Ekblad pricksköt 0-1 i tionde minuten var det inte mycket som talade för våra röd-svarta.


Det var ett snabbt anfall från KFF, som slutade med att Ågren tvingades till en ojusthet strax utanför straffområdet. Det blev grinigt från KFF:s spelare och ledare, då dessa med rätta ville ha ett gult kort på Damirs spelförstörande fasthållning i anfallets tidigare skede. LB07 bestraffades istället med ett för laget ganska ovant tidigt underläge. Ekblads skruvade vänsterprojektil damp ner i Festims högra burgavel och jag satt på läktaren och undrade varför Festim stod så långt mot målets mitt. Han hade troligtvis inte tagit den välplacerade frisparken ändå, men med sex man i muren måste man kanske lita på att de kan blockera en högerskytts försök. Smart, men inte ovanligt, att ställa både en höger- och en vänsterskytt vid bollen. Det kan räcka för att en rutinerad LB-målvakt ska arbeta med både hängslen och livrem och då lämna en halvmeter för mycket i bortre. Glädjande nog gör Festim på nytt en riktigt stark insats totalt sett. Han ÄR en riktigt bra målvakt!


Kulladals nr 13 Filip Gavran var halvlekens lirare. Ypperlig teknik, snabb, hela tiden utmanande och stark i kroppen – en drömspelare om hans första halvlek är hans standardnivå. Gavran, tillsammans med nr 7 Sebastian Rask och nämnde lagkapten Ekblad, hade många fina anfallsförsök första 45. De var kreativa och farliga mest hela tiden och LB07 tvingades ta en hel del frisparkar. Inte minst i de omställningar Kulladals aggressiva press medförde, antingen vid rena bollstölder, men också vid ett par direkta felpass i LB:s uppspelsfas.


Två riktigt heta målchanser blev Gavrans facit; den ena som avslutare och den andra som framspelare. I 25´ fick Festim dyka ner och klara det låga markskottet mot bortre och i 41´ fick samme Festim agera matchräddare på Rasks friläge från ganska nära håll efter en ovanlig brytningsmiss av annars stabile Ågren. Båda räddningarna ledde till KFF-hörna och just hörnor hade matchen många. Ännu fler i LB07:s favör, säkert 15-8 (utan att ha räknat), men sällan farligare än lite halvchansflipper utan målvaktsingripanden. Ja, utom en gång, men den gången återkommer jag till senare i referatet.


LB07 då? Jodå, vi åt oss in i matchen. Sakta, men säkert. På målchanskontot trillade det dock inte in många noteringar. De som gjorde det bar Sabans signum eller högerkantens, där Wille och Anton hade några bra försök. Oftast ledde dessa till hörna, förstås, men det syntes intentioner och saknades inte så där förtvivlat mycket för att stora chanser skulle uppenbara sig. En misstänkt straffsituation – fasthållning mot Ågren i bra position på ett inlägg – och ett par Saban-skott var halvlekens skörd, om man bortser från Maltins och Lucis försök under sista fem.


Hmm. Hur vänder vi detta? Vill vi vinna tillräckligt mycket? Vad gör Coach Ringblom i paus? Vem ska göra två mål och bli Man of The Match? Många frågor, få svar. Jag tycker att Martin gjorde en riktigt bra match i backlinjen. Inte minst lyckades han ett par gånger i första bistå Wille med att neutralisera Gavran på kanten. Han lyckades också framstå som minst lika cool och säker som stone-face Ågren. Säker på huvudet och lugna uppspel, även om ett par längre sådana hade tveksam adress. Ibland behöver man inte Chelsea-spela sig ur motståndarnas press och en adresslös långboll behöver inte vara katastrof. Bra match, Martin! Idag har jag dock inte lyckats ta ut EN MoTM på planen. Vi återkommer till varför senare i referatet.


Jag tror att Coach Ringblom lade upp taktiken i pausomklädningsrummet. Det verkade tydligt för alla vad som skulle göras, när Ringblom efter tio minuter i andra halvlek plockade ut Luci och satte in Emir. ”A va fan, Luci har börjat andra jättebra!” protesterade jag på läktaren. Bakom mig satt Iffe, som bara iskallt konstaterade: ”So what? Det passar inte i Ringbloms taktik – han ska ner på tre backar och släppa Wille och Cliff fria på kanterna.” Jag vidhöll dock att det kanske inte räcker med taktik, vi kanske behöver ha kvar en just då i alla fall lyckosam Luci (eller vem det nu må vara), men Iffe sågade mitt resonemang.


En mycket välbefogad sågning. Sällan har jag sett en sådan total vändning åstadkommas på 35 minuter! Det var fotbollspoesi! Vilken karaktär laget visade! LB07 blev – kanske redan i paus och säkert hjälpta även av skadebytet Anton ut/Rocco in i 37´ – ett helt annat lag! Vilken press! Och Coach Ringblom stod på kanten och manade på allt vad han kunde! Till och med publiken hjälpte till. Och när matchen var slut så hade LB07 slaktat Kulladal fullständigt. Även om KFF hade ett par vassa lägen så kunde LB gjort fem-sex mål. Det stannade vid tre. Och så här gick det till…


LB07 tog ett fast tag om taktpinnen i inledningen av andra halvlek, med hög, aggressiv press och ett par fina anfallsförsök på Lucis vänsterkant, ibland via en vändning helt över till Wille. Cliff fick hålla igen lite defensivt efter att ha blivit välförtjänt varnad när han tog en för laget vid halva plan mot nr 14 i en snabb omställning. Men det var full fart framåt – på båda kanterna. Emir bildade stensäker trebackslinje med Ågren och Martin och över hela planen jagade man livet ur alla blå-vita. Vilken massiv press! Hoppas att blivande kvalmotståndare hade spioner som såg det och åker hem och skrämmer sina spelare – det borde de!


Maltin tvingades ta en för laget i ca 57´, men efter det var det spel mot ett mål, kändes det som. Damir skapade ett läge efter väggspel, men block till hörna. På hörnan lobbade Ågren en bit över från klassisk position bortom bortre. Det följde ytterligare hörnor, dock resultatlösa. Det dröjde till dess att Cliff gjorde en Cliff-raid på vänsterflygeln – tut-tut, här kommer tåget – men han fick besviket nöja sig med inkast, som strax blev hörna och DÅ, ÄNTLIGEN, på Dados hörna, nickade Saban in en otroligt välförtjänt kvittering från ganska nära håll. 1-1! Vild glädje naturligtvis! Saban var dock så fokuserad på att vinna matchen att han i all hast glömde sin sedvanliga krama-coachen-ritual. Det gjorde absolut ingenting.


Den höga, aggressiva pressen blev direkt efter kvitteringen rena Liverpool-pressen. Jaga, jaga, jaga, inte en lugn sekund för någon i Kulladal. Många bolltapp KFF, många bollvinster LB07. Och 2-1 kom som ett brev på posten efter ett fint högeranfall där till slut Wille Öberg kunde slå in den från point blank range, med en frivolt efteråt. På mindre än tio minuter hade hemmalaget vänt matchen och den var på väg i en enda riktning: hemmaseger!


Unge Robért kom in som en virvelvind (för Fred) och dansade 25 minuter – kanske direkt bidragande till vändningen, men för kort tid och för mållös för MoTM. Garvade Kapten Jonne hostade upp sig från krassligheten och bytte med Maltin och började med att skicka en lång frispark i stolpen (och den hade målvakten inte koll på). Rocco fick göra nästan 60 minuter A-lagsmatch och han var jättespelsugen och duktig – även hans prestation hade krävt ett mål för att segra i MoTM-fajten. Det var nästan ett mirakel att Rocco inte fick göra något mål – han hade två-tre bra lägen, men målvakten räddade fint eller tursamt med allt som kan räddas med, bl a huvudet på ett tajt friläge. Anfallskollegan Saban gjorde ju ett mål, men hade behövt lite mer straffområdesskärpa för titeln. Av någon anledning gillar jag Saban mer när han har en forwardskollega – kanske blir han mer kreativ och inte bara går på första bästa avslut.


Efter Roccos friläge, med huvudräddning, blev det hörna. Det skickades in en andraboll som till slut hamnade hos målvakten, samtidigt som en KFF-back blev liggande, småskadad, vid kortlinjen. Ändå satte målvakten igång spelet med ett utkast, som strax fångades upp av ångvälten Cliff vid mittlinjen. Han avancerade kraftfullt förbi två-tre motståndare, lite inåt från hans vanliga kantslickar-raid, och det syntes i hans ögon att han tänkte avsluta själv. Sagt och gjort – eller åtminstone tänkt och gjort. Pang! Cliff klippte till med vänsterfoten från utkanten av straffområdet och från perfekt läktarvinkel såg vi redan vid avlossandet att här kommer 3-1! Via insidan av bortre stolpen, men ändå med tydlig marginal, pricksköt Cliff fullständigt match- och Kulladalsdödande 3-1. Snyggt!


I slutet av matchen plockade Festim enkelt inkomne nr 9 Markus Swanes lama avslut i fritt läge. Därefter fick Rocco ännu en chans från nära håll, men oturligt nog räddades även denna till hörna. Synd. Jag unnade verkligen Rocco ett mål. Glädjande att han inte verkade alltför nedslagen efteråt utan såg nöjd ut med vad han presterat spelmässigt. Glädjande även för mig, som efter Dösjöbro-matchen framhöll att två forwards skapar helt andra dimensioner i vårt anfallsspel. Alltså behövde jag inte bara bli tråkad för min skepsis mot Ringbloms taktikbyte i andra halvlek, utan också hylla mig själv för mitt tänk om två forwards i största allmänhet.


Jag har sällan sett ett kraftfullare LB07 än sista halvtimmen idag. Inget dunkel ska falla på de som gick av – Anton, Luci, Fred och Maltin är klasspelare alla dagar i veckan. Men de som kom in kom in med massor med energi: Rocco och Robért offensivt, Jonne mittemellan och Emir defensivt. Jag tror att de dessutom drog med sig resten av laget, upp ur det lite stabbiga spelet i första. Det fanns förvisso redan människor på planen som försökte prata upp oss som lag: Festim är en gigant i kommunikationen. Idag verkade även en Saban ha gett sig fasen på att mana på mer än vanligt. Martin är också föredömlig på det området. Men Man of The Match idag får faktiskt Bänken, inklusive Coach Ringblom. För en otroligt stark vändning, för lyckade byten, för fyra klassinhopp (med extra plus på Rocco), för energi och press i världsklass, kloka taktiska val och klockrena vinnarskallar. Andra halvlek är en fröjd!


Här brukar jag vanligtvis spekulera och resonera om tabellsiffror, poäng och mentala barriärer. Det behövs inte i en serie som Eslöv redan vunnit. En serie som Löddes tränare verkar anse att LB07 är det bästa laget i och det kan ingen klandra Rossi för. Jag tror inte att Löddevinst igår hade räckt ändå så istället: Grattis Eslöv! Ni är bra. Lite surt, förstås, att vara Eslövs enda erövrare; tänk att vi slagit Eslöv med 5-0 i mål och 6-0 i poäng! Starka papper naturligtvis, men samtidigt lite surt. Hade vi spelat på 60-70% av vår nivå i dagens andra halvlek, fast då mot Tomelilla, Lödde och Höganäs i höst, så hade det varit ombytta roller. Vi har EN förlust på hela säsongen, de har två och båda mot oss. De har dock haft ett starkare anfall, där vår styrka är försvaret. Vi vinner helt enkelt inte lika ofta, men vi förlorar mer sällan. Nu väntar ett spännande kval där förmågan att vinna sätts på ännu svårare prov. Stafsinge från Halland i ett dubbelmöte. Spänn fast säkerhetsbältena, för nu ska det bli åka av…!


Stopp! Nä, nä, nä. Vi är faktiskt inte där än. Vi har en match kvar i serien. Hur ska man resonera där? Vila nyckelspelare? Spara sig undan varningar eller avstängningar? Blir man avstängd i ett kval på en tredje eller sjätte varning? Spela med bänken från start? Hur gör Coach Ringblom på söndag mot nedflyttningsklara Wormo i Landskrona? Hur gör Wormo och påverkar det vårt tänk? Många frågor. Få svar. Svårt att avgöra. Det beror naturligtvis på hur slitna enskilda spelare är. Men är alla friska så tycker jag att man ska ånga på med ett vinnande koncept. Vi vill behålla vinnartrenden, tre raka nu, gärna fyra, fem, sex och sju. Coach Hinderot hade spelat med de som spelade idag, fast kanske 3-5-2 från start. Avgöra snabbt och kanske sedan byta in spelare som fått lite speltid i höst. Mattias, Roos, Lucas och kanske t o m Sebbe i målet. Låta Saban, Ågren och Festim vila en halvlek. Mittfältare har vi gott om – det såg vi inte minst idag och där är konkurrensen så hård att det blir en del vila ändå.


Hur gör klubben med bortaresan till Stafsinge? Buss är väl självklart. Finns det plats för åtminstone dussinet trogna supportrar? Jag kan tänka mig att köra bil naturligtvis, men det är roligt med gemenskapen. Det är kanske inget jag ska dryfta här, så jag slinker tillbaka in på siffror och spekulationer.


Stafsinge blir tvåa i div 3 Sydvästra Götaland. De har ett kompetent lag, enligt mina spioner i Hallands Fotbollsförbund. Några riktigt bra offensiva spelare och ett-två starka kort i försvaret. De kan spela lite ”ängsligt”, enligt min källa. Hmm. Är det som vi mot Lödde och Tomelilla? Troligtvis. Framförallt är Stafsinge väldigt ojämna. De är ungefär lika solklara tvåor som vi är, fast de har hela fem förluster. Det blir man inte tvåa på i Skåne. Den senaste dryga månaden har de TVÅ (!!) 6-1-förluster mot sämre placerade lag, senast förra helgen. Det blir man inte tvåa på i Skåne. De har släppt in osannolika 41 pytsar! Det blir man INTE tvåa på i Skåne! Det har inte vi gjort på TVÅ säsonger sammanlagt – inte ens nära. De har därför endast +6 i målskillnad, där vi har dryga 20. Men de har å andra sidan gjort nästan 50…


Vad jag vill ha sagt här är att om vi kan stänga butiken bakåt, så har vi kvalitet och kreativitet att öppna butiken framåt mot ett lag med den ojämnheten. Som vanligt ska vi dock inte bli övermodiga – vi ska kanske inte starta 3-5-2 – och framförallt inte tro att vi är så jäkla mycket bättre p g a min statistik ovan. Hawaiifotboll är inte riktigt min melodi, eller LB:s, så vi får se upp.


Fem matcher kvar 2018, säger jag. Tre vinster och två kassaskåpskryss, fast i utspridd ordning, så gör vi det. Ungefär så som hösten har sett ut rent statistiskt, oavsett hur nöjda vi har varit med det. Vi ska definitivt gilla läget. Och vi ska gilla läget EN match i taget. Om vi fortsätter att undvika förluster så fixar vi det. Eller som Iffes ”taktik”: Vi ska bara ut och kämpa om varje boll! Som vi gjorde i fyran! Nu i trean. Och nästa år i…(?)


På tal om siffror och tabeller. Man måste ner på Limhamns ip och stötta tjejerna! De var nästan uträknade för två veckor sedan i bottenträsket, men två raka kämpasegrar så är LB07 med i allsvenskan igen. Det lär bli sjukt spännande och lördagens 118 officiella åskådare bör mot Djurgården i sista omgången tiodubblas. Man ur huse! Innan dess ska helst både starka Kristianstad och ytterst svaga Kalmar betvingas på bortaplan. Två segrar av de tre återstående bör räcka – vi ses på ip den 27/10!


Forza LB07!

Magnus Hinderot

(Jag missar tyvärr Wormo-matchen p g a resa. Men referat nu på slutet är kanske överflödigt…?)

Spelade matcher
Fre 26/10 18:00
4 - 0  
Sön 21/10 14:00
1 - 2  
Lör 13/10 13:00
2 - 2  
Sön 7/10 14:00
2 - 2  
Mån 1/10 19:00
4 - 0  
Sön 30/9 13:00
3 - 1  
Kommande aktiviteter
Nyheter från föreningen