Vi använder Cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt.

LB07 dominerade i Tomelilla – toppmöte på Brovallens gräs på lördag
2018-05-06 10:36
Damir gör det avgörande målet efter ett fint väggspel med Maltin.

Kanske kan meningsutbytet mellan referatskribenten och Coach Ringblom efter matchen mot och i Tomelilla vara ett minireferat i sig. 

Coach: ”Nå, vad tyckte du idag?” 

Jag: ”Inte alls ert bästa och det gick stundtals långsamt.” 

Coach: ”Skojar du!!?? Vi har ett bollinnehav på säkert 80 % och skapar säkert 10 bra målchanser!! 

Jag: ”Ja, men ni måste göra mål på dem också.” 

Coach: ”Du har höga krav – det är division tre nu och vi möter laget som släppt in minst mål i serien.”

Coach Ringblom spände den där svarta hotfullt kritiska lärarblicken i mig, den som jag tänker mig att många skolelever och fotbollsspelare känner antingen respekt eller rädsla för, inte sällan både och. Sedan vände han på klacken och gick. Inte i vredesmod, men säkert med ett styng av besvikelse över att min första åsikt uttryckte något negativt, när förmodligen både lag, stab och publik var nöjda med LB07:s dag på jobbet. Det är möjligt att jag tog i och nog borde jag åtminstone gratulerat till tre poäng och berömt någon spelare, laget, tränaren eller spelet. 


Då får jag hänvisa till den första halvleken. Det såg stundtals riktigt fint ut med fina löpningar och djupledsbollar, som ofta blev väl avvägda tack vare naturgräset. Total dominans över alla 45 minuter och plandelar. Till det en handfull kvalificerade målchanser. Med statistiskt sett okej utdelning borde resultattavlan visat 0-1 i paus. En bra dag med målskyttet 0-2 och med flyt kunde det faktiskt stått både 3- och 4-0 till de rödsvarta.


Ändå kan jag inte tycka att det direkt sumpades målchanser. Tomelillas målvakt, ska sägas, var mycket duktig, och hela laget stod ganska lågt och försvarsinriktat, med ett par duktiga försvarare i backlinjen. Ett pärlband av klara chanser radades ändå upp. Benkö kom fri efter knappt 10 minuter, men målvakten avvärjde med en distinkt utrusning/räddning. Bara någon minut senare var det Anton från sin högervingeposition, med samma resultat. Bästa chansen fick kanske Fred på andra sidan, men både ett backben och målvakten styrde avslutet över ribban till hörna. Damir hade en bra chans i 40:e och Fred fick avsluta raden av chanser med ett hårt skott tätt över efter att Jonnes frispark på mittplan hittat honom i bra löpläge mot målet. Därtill många goda försök, inte minst på högerkanten med Albin och Anton, även om jag tycker att Albin oftare skulle kunna kommit lite högre upp för att utnyttja ytan som uppstod när Anton löpte iväg diagonalt centralt. Dessutom hade första halvleken inga på allvar hotande Tomelilla-anfall, så ni förstår att dominansen var total. Coach Ringbloms 80 % var ingen överdrift.


I halvlekspausen intresserade jag mig för lite annat. Som utlovat teståt jag Tomelilla tjocka grillade korvar, men måste säga att LB:s 40 spänn för trollkorv är en mycket bättre investering för hungriga åskådare än de billiga 25 som avkrävdes mig här. Den riktiga behållningen på Tomelillas trevliga idrottsplats, med kyrkogården som närmaste granne (vem vill springa in där på kvällsvintertid när man skjutit högt över?), var annars speakern. Med skön attityd och klockren österlenskånska förgyllde han framförallt andra halvlek. Jag insåg då att speaker är något LB07 bör satsa på när vi äntligen intar gräset där hemma på lördag. Och visst var det härligt med match på riktigt gräs idag! Schysst matta också!


Efter att ha avverkat fyra matcher mot varierande motstånd kan vi konstatera att alla matcher på den här nivån har lite olika karaktär vad gäller tugget på plan och från publik. När vi spelar mot de andra Malmölagen finns en igenkänningsfaktor och en jargong emellan spelare och från publik. Ibland aggressivt, ibland skämtsamt. Men när Malmölag, som vårt LB, kommer till landsbygden så verkar det finnas en storebrorsvinkel på hela grejen. ”Di e från Malmö å då e di lidt dumma i huvet”. Och på landet kan de verkligen uttrycka sig lite så där bonnigt fientligt, ofta direkt inriktat mot en person i motståndarlaget från storstan. Därför var det extra trevligt när någon i hemmapubliken sa ”Fan va schysst tränare LB07 har” när Ringblom hjälpte en TIF-spelare med krampstretchning. Tomelilla ska vara stolta över de 134 betalande åskådarna och jag tänkte flera gånger att en trevlig läktare är viktigt. Något för LB07/Fritidsförvaltningen att se över på Brovallens hårda cement?


Andra halvlek blev lite stabbigare. Tomelilla försökte lite oftare hota både centralt och på kanterna, men beröm till LB:s försvar/mittfält som lyckades avstyra i princip rubbet. De få målchanser de lyckades skaka fram var en stenhård frispark från långt håll, som Festim tippade till hörna. Innan dess hade Festims agerande på ett par höjdbollar sett lite vanskligt ut, så räddningen var nog bra för självförtroendet.


I mina anteckningar från andra halvlek hittar jag inte alls lika många LB-chanser. Det är också här jag tycker att tempot gick ner betänkligt och det blev ibland lite omständigt eller för svåra längre bollar, med mycket sämre precision än i första. Efter en knappt kvart skallade backarna Ågren och Cliff ihop och båda blev liggande i gräset en bra stund. Mittbacksresen Ågren hämtade sig och fortsatte matchen, men odödlige, stenhårde vänsterbacken Cliff fick utgå med förmodad hjärnskakning. In kom en efter skadeuppehåll sjukt spelsugen Wille Öberg, som inledde starkt med flera fina ingripanden. 


Endast några få minuter efter kom matchens enda mål efter en mycket stark individuell prestation av Damir. Ett väggspel med Jonne (?) centralt utanför straffområdet och till sist höll Damir undan och kom runt duktige mittbacken nr 3 i Tomelilla. Ur snäv vinkel prickade Damir målvaktens bortre hörn och det var förlösande att äntligen få utdelning retroaktivt från dominansen i första halvlek. Den prestationen ger honom min Man of The Match idag.


Bara några minuter senare var samme Damir endast centimetrar från att få tag i Antons hyfsat känsliga lyftning in framför mål, men matchens enda mål var ju redan gjort. Sista 20 gjorde Coach Ringblom några byten, men de påverkade inte matchutgången avsevärt. Högerkantens båda A klev av och Martin och Mattias kom in. Fred och Benkö byttes ut mot Alex och Emir med kvarten kvar. 


Det blev mest krigande på slutet. LB07 värnade om de tre välförtjänta poängen och Tomelilla försökte förgäves komma någon vart. Kvaliteten på spelet i andra i allmänhet och sista 20 i synnerhet var kanske det som satt kvar på näthinnan när Coach Ringblom frågade efter slutsignalen: ”Nå, vad tyckte du idag?”. Som sagt, lite orättvist kritiskt från min sida så jag avslutar med att gratulera till tre härliga poäng. Dessa bäddar för en miniseriefinal på lördag mot Eslöv, som leder tabellen, en poäng före LB. Seriefinal i femte omgången är dumt uttryckt – vi säger toppmöte istället. Fint väder hela veckan, toppkänning och kryddiga korvar bäddar för storpublik. Vi ses på lördag!


Forza LB07!

Magnus Hinderot (som trodde referatet skulle bli kort)


Nyhetsarkiv
Uppsnack Tomelilla2018-08-18 00:11
Uppsnack Hörby2018-08-10 16:23
LFF vann Limhamnsderbyt2016-09-17 18:23
LB07 vs Husie IF 1609042016-08-29 15:17
2016-05-14 23:39
Matchbilder.2016-03-20 18:12